Det började när jag hörde en inspelning med Järvsösångaren Karl Jernberg. Jag är en sådan som alltid först lyssnar på melodierna, men här blev jag fängslad, det gick inte att komma undan sången och texten. Han sjöng så mjukt och berättande. Och så vad det ju också vad de handlade om, det liv rallarna hade…
ur en intervju med Johanna Bölja i tidningen Lira
foto: Börje Dahrén
Görgen Antonsson – fiol, oktavfiol Johanna Bölja – sång Pär Engman – sång, gitarr
Rallarnas Visor – om ett liv fyllt av faror, svett och längtan
Rallarna bröt mark och drog järnväg genom Sverige kring sekelskiftet. Det var ett hårt liv där sången blev en sammanhållande kraft och ett arbetsredskap. Rallarvisorna blev ett tidsdokument som ligger långt från dagens snabbjärnvägar och X3000. Visorna berättar om en vardag fylld av faror, svett och längtan men också om fest och stark sammanhållning. Melodierna är taktfasta och historierna sällan framförda men väl värda att lyssna till. Med stämsång och finurliga arrangemang tar Bölja/Antonsson/Engman oss tillbaka till förra sekelskiftet.
Tre folkmusiker med rötter i Hälsingland bildar en trio för att berätta och sjunga Rallarnas Visor: Johanna Bölja & Pär Engmans röster kontrasterar och kompletterar varandra och tillsammans med Görgen Antonssons följsamma fiolspel utgör de en trio i tät samklang. De tar oss tillbaka till förra sekelskiftet då rallarna drog järnväg genom Sverige med sången som en sammanhållande kraft och ett viktigt arbetsredskap. Melodierna är taktfasta och historierna fängslande, väl värda att lyssna till. Rallarnas Visor drog fulla hus i konsertsalar och bygdegårdar runt om i Gävleborgs län under deras skivsläppsturné 2015.
Det är tre otroligt proffsiga musiker som bjuder på en knapp timmes väl sammanhållen stämsång och spel. Görgen Antonssons fiolspel hittar sina egna vägar där han broderar ut de i övrigt ganska rakt berättade sångerna.
De allra flesta av visorna går i dur, det kanske behövdes som motvikt till slitet längs järnvägssträckningen. Men för den som älskar folkmusik är det ändå mollvisorna som når längst in i hjärtat. Här finns några ljuvliga, bland annat om arbetet långt upp i midnattsolens land längs Ofotbanan, som började i Delsbo.
En timme som ger mersmak. Missa inte om de dyker upp i närheten!”
Christina Busck, Hälsingetidningar
I Rallarnas Visor möts två sångare med olika bakgrund. Pär Engman har den ena foten i den irländska folkmusiken och den andra i rock och pop, Johanna Bölja har specialiserat sig på folksång genom studier på Kungliga Musikhögskolan. Lägg där till Görgen Antonsson följsamma spel; en av Sveriges främsta spelmän, som genom sitt långa arbete som teatermusiker kan konsten att låta fiolen bära fram berättelsen. Deras samarbete startade 2012 och har resulterade i skivan Rallarnas Visor som släptes i september 2014.
Sagt om skivan:
”,,,Görgen Antonsson vars fiol- och oktavfiolspel tillhör den stora behållningen med skivan….Engmans sång och gitarrspel fungerar också utmärkt…. Sist men inte minst är Johanna Böljas sångröst ett under av skönhet och värme. ”
ur recension i tidningen Lira
”Den akustiska gitarren och fiolen kompletterar varandra och stämsången är särskilt vacker.”
Betyg: 4 av 5 i Ystads allehanda
”Det finns ingen skitighet i Johanna Böljas sångröst men den är fyllig, okomplicerad och trovärdig. Den för en skiva så viktiga röda tråden är också uppenbart självklar. Det är sånger väl värda att lyssnas på och varför inte jämföra med livet på räls av i dag. Kanske ägna en tanke åt de som sliter praktiskt med att få dagens järnväg att fungera i stället för att bara bekymra sig om sin egen försening.”
Bengt Edqvist, tidningen Lira
Här kan du se en Video från skivsläppet! Besök gärna vår facebooksida!